nattsudd
Published by Matilda Claesdotter, 2010-07-23 @ 03:18:28
Jag sitter sömnlös om nätterna. Himlen är aldrig såpass klar att jag kan se stjärnbilderna på nattens täcke. Skuggan försvann för flera timmar sedan och solen är där det inte är natt.
De är nu jag vill skriva om viktiga saker. Om saker som aldrig upptäcks. Om saker bara jag fått veta. Men något sådant finns de inte. Jag vet bara....att de i varje människa bor de en ensam själ. Att kärlek inte övervinner allt? Eller att de bara kan uppstå "Libido" och aldrig kärlek? Är Libido en defination av kärlek eller är kärlek en defination av Libido?
Vad är de som får oss att vilja vara kvar med just denne, tills hjärtat slutat att slå? Finns de inte fler? Och gör de inte de. Vad är de då som får oss att vilja fortsätta utan denne?
Hur vet vi att vi redan passerat den vägen? Hur kan vi veta att vi är påväg mot samma håll när allt runt omkring aldrig ser desamma ut, bara få liknelser?
Jag vill vara där. Men genom dina cirkulära ord börjar allt om från början när vi börjat få fotfästet.
Hade det ens hjälpt oss om vi så vore perfekta för denne människan? Hade då något fint speglats tillbaka på våra ansikten på en ensam gata?
Det är nu vi ska sluta, de är nu vi ska låta oss själva rulla in på nya vägar. Det är nu vi ska inse att de vi tror är bra, inte är så fint för någon annan som vi hade hoppats på. En känsla räcker inte till för två. Tankarna blandar sorg med glädje. Den ena viskar, du dög inte som du var medans den andra säger du är för bra för att värdesättas. Få människor förstår värdet av någon annan som bara bryr sig om den.
