DAILY

Panic attack

Published by Matilda Claesdotter, 2012-01-16 @ 01:46:36



Borde sova då jag vill komma upp i tid imorgon. Men har oro i magen och vet inte hur jag ska få bukt med den? Tänker "glada" tankar om att de löser sig. Att jag fixar detta. Det gör det väl på ett eller annat sätt? Men det är så jobbigt att varje gång behöva ta upp hur man mått dem senaste månaderna, sen sist vi sågs. Som att lägga mitt liv i någons annans händer. Och mår jag typ bra imorgon har jag så svårt att blicka tillbaka och förklara dem dåliga dagarna. Har väldigt lätt att förtränga känslor. Har svårt att prata överhuvudtaget. Det bara blir blankt i huvudet. Försöker lägga upp ett manus i huvudet för att försöka komma ihåg men det glöms det med. Hade varit så enkelt om jag kunde sitta tyst och lämna ett brev men det går ju inte till så. Har mycket lättare att skriva ner mina känslor än att prata om dem. Jag skriver hellre en liten lapp med ordet förlåt än att säga det. Min mun liksom låser sig. 
Och det är första gången jag går själv till läkaren. Annars brukar alltid mamma följa med. Men dags att försegla flytvästen. Haha ja, det var så min psykolog kallade henne.
Jag ska vara stark, modig, jag ska fixa det här. Jag är jag och det finns ingen där ute som vet exakt hur jag har det inom mig. Inte ens en läkare. Måste vara mer specifik i mina förklaringar. Har en tedens att underhålla sanningen och inte säga som jag känner och tycker för det är enklast så men av erfarenhet vet jag att det bara bli fel då. Jag ska vara ärlig. Säga precis vad jag känner.. exakt vad som rör sig inom mig. Det här går bra! Eller hur liksom? Jag ska inte vara rädd. Och nu ska jag stå fast vid detta och inte mesa till mig själv imorgon. Men man har ju alltid tankar om att dem inte tror på en. Man vet ju hur dem flesta förhåller sig till människor som mår psykiskt dåligt. Antingen tror dem inte på en eller så behandlar dem en mycket fel. Har faktiskt drabbat mig. Jädra cp läkare han var. Påstodd att jag skådespelade när jag drabbades av en fruktansvärd panikattak. Men hey hade jag haft sådana goda skådespeleri talanger hade jag inte suttit i den här stolen och försökt att prata med dig ditt pucko!!
Han hette föresten Ågren i förnamn, det måste väl endå säga allt? Jag sparkade honom från att vara min läkare!

Comments

Comment on this post:

Namn:
Remember me?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0