Claesdotters snapshots

Jag blir upprörd, ledsen, förbannad, allt på samma gång. Jag har börjat förakta alkohol. Och när jag satte mig ner för att tänka ut varför? Har det faktiskt en ganska naturlig förklaring. Min pappa slog hårdare när han hade druckit, psykade mer än annars, jag har sett familjer falla isär, barn som farit illa, männskor som slagit varandra blodiga, vilket annars inte skulle ske, fått vetenskap om personer som våldtagit som heller annars aldrig skulle göra det, männsskor blir elaka och har en tedens att ignorera, upplevt alldeles för många rädslor i samband med alkohol p.g.a olika orsaker, läst om människor som mördar som heller annars inte skulle göra det, blivit bedragen p.g.a alkoholen, männsiskor vågar ta livet av sig och kniven i bröstet alldeles för många gånger. Människor blir vanföreställda, inte säga själva, inte ens jag och jag blir inte elak, bara glad och det är något som jag annars inte är. Kanske är bra? Men inte rätt. Mina ögon har öppnats och dem säger ta bort skiten. Till vilken nytta egentligen? Är vi såpass tråkiga att vi måste bli annorlunda för att kunna umgås med varandra? Då låter jag hellre bli. Jag vill lära mig våga endå. För det är mer naket. Hade det kommit idag hade det klassats som en drog och därmed varit olaglig och enda anledningen till att det inte förbjuds är för att systemet ska känna pengar. Allt handlar om pengar, men pengar gör en bara olycklig. Man förblir onöjd. Och blir girig. 

Only when the last tree has died, the last river has been poisoned and the last fish been caught. We will realise that we cannot eat money.