Claesdotters snapshots

Jag vet inte vad det är. Om det kanske är vårkänslorna som spirar. Har varit tip top glad hela dagen och det liksom pirrar i kroppen. Har till och med varit busig idag och gjort ett halvfärdigt mustasch jobb på en sovande Mattias. Känns som jag äntligen krupit fram ur min kurragömma och hittat mig själv igen efter ett år. Lycka, lycka och åter lycka på de. Hur jag mår idag gör att jag inte ens kan förstå hur jag mådde då. Kan inte ens sätta mig in i min egna situation. Minns bara att det var hemskt, som en lång, lång mardröm som aldrig tycktes ta slut. Men nu, kan det verkligen vara sant? Och det bästa av allt är att jag vågar hoppas på att det är så, vilket jag inte vågade innan så då blev jag ledsen innan jag ens hade hunnit och bli det på riktigt.
Och där sätter vi punkt mina sockertoppar! Älskar er och alla fina ♥